Denna C-uppsats behandlar Àmnet adoptioner ur ett allmÀnt övergripande perspektiv utan nÄgon sÀrskild kÀrnfrÄga eller dylikt. Uppsatsen tar frÀmst sikte pÄ internationella adoptioner och vad som krÀvs vad för att fÄ genomföra en sÄdan. BetrÀffande detta sÄ har jag gÄtt igenom alla de faser som man som adoptivförÀlder mÄste gÄ igenom för att fÄ genomföra en adoption, alltifrÄn att man gÄr igenom en lÀmplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför sjÀlva adoptionen. SocialtjÀnsten i hemkommunen har ochsÄ en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som Àr skriven ur ett rÀttsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rÀttsregler som reglerar adoptioner samt Àven de internationella rÀttsregler (sÄsom konventioner) som finns.

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

Den hÀr uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som gÄr igenom det. Uppsatsen Àr grundad pÄ kvalitativa metoder och Àr skriven utifrÄn de svaren som vÄra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ reda pÄ hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhÀllet. Vi har anvÀnt oss av tvÄ teorier och tvÄ begrepp. De teorier som vi har anvÀnt oss av Àr etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige Ären 1973-2005. Antagandet som lÄg till grund för detta var att ökad vÀlfÀrdsnivÄ i Chile inverkat pÄ den adoptionsverksamhet som pÄgick under dessa Är. Uppsatsen syftade ocksÄ till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras pÄ myndighetsnivÄ och med utgÄngspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick frÄn en sociologisk och tvÀrvetenskaplig ansats. VÀgledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

The purpose of our study was to investigate whether national adoptions could be an option within the childcare system in Sweden. We wanted to create an understanding of how the professionals agree to this. We have implemented a comprehensive literature review as well as a qualitative study, taking benefit of a phenomenological method of analysis. The result of our study shows that national adoptions cannot replace foster placements but be a good addition to foster homes. Adoption gives the children a more secure and stable life..

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka vilka förÀldraförmÄgor och andra faktorer som familjerÀttssekreterare anser Àr sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar vid internationella adoptioner. Syftet Àr Àven att undersöka vad familjerÀttssekreterare har för syn pÄ sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.FrÄgestÀllningarna med utgÄngspunkt frÄn syftet: Vilka faktorer tycker familjerÀttssekreterare Àr viktiga dÄ det gÀller förÀldraskap i allmÀnhet och i synnerhet hos adoptivförÀldrar? Vilka levnadsförhÄllanden anser familjerÀttssekreterare vara sÀrskilt viktiga hos adoptivförÀldrar? Vilka skÀl kan ligga till grund för ett avslag pÄ en adoptionsansökan enligt familjerÀttsekreterarna? Hur ser familjerÀttssekreterarna pÄ sina egna vÀrderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhÄller sig de faktorer som familjerÀttsekreterare tycker Àr viktiga för adoptivförÀldrar till anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerÀttssekreterare intervjuades utifrÄn av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrÄn en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte Àr att besvara frÄgan hur nÄgot Àr och hur det sker.

1945 bildades FN i kölvattnet av andra vÀrldskriget enligt principen att ingripa i mellanstatliga krig eller om den internationella sÀkerheten hotades. Sedan dess har konflikter fÄtt mer komplicerad karaktÀr och krigföring Àndrat skepnad. PÄ sÄ sÀtt Àr FN inte anpassat till dagens konflikter eftersom organisationens konflikthantering i grunden bygger pÄ att konflikter Àr mellanstatliga. Den uppfattningen överensstÀmmer med realismens perspektiv dÀr stater ses som den viktigaste aktören ? det vill sÀga att statens suverÀnitet inte fÄr krÀnkas.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

I denna c-uppsats i statsvetenskap studerade vi den svenska statens agerande mot minoritetsgrupperna samer och tornedalingar. Studien syftade till att jÀmföra statens agerande mot samer och tornedalingar ur ett medborgarskapsperspektiv. De frÄgestÀllningar som studien behandlade studerade om staten fört en generell politik mot samer och tornedalingar eller om politiken sett olika ut för de tvÄ grupperna. Vidare undersökte uppsatsen vad det svenska medborgarskapet innebÀr för samer och tornedalingar. Uppsatsen anvÀnde sig frÀmst av Will Kymlickas teorier kring det mÄngkulturella medborgarskapet för att belysa och analysera statens agerande.

I denna uppsats sammanstÀlls och granskas forskning som handlar om sexualitet och förÀldraskap. Metoden som anvÀnts Àr systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats Àr intersektionalitet med fokus pÄ maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgÄr frÄn heteronormativa förestÀllningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgÄr frÄn heteronormativa och socialt konstruerade förestÀllningar om homosexualitet och förÀldraskap.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

Purpose: The aim of the thesis is to identify principles of valuation and to reach a solution for how Statens jÀrnvÀgar can present their leased railroad vehicles in the future.Methodology: The authors have done a case study through a qualitative approach. Interviews have been done with Statens jÀrnvÀgar, NÀringsdepartementet and Riksrevisionen. Annual reports from Banverket and Luftfartsverket have been studied.Theoretical perspectives: The regulations that rule the authorities are a base for the study.Earlier researches done within the subject are presented in this section.Empirical foundation: The empirical foundation of this study consists of primary- and secondary data. The primary data is collected from the interviews that have been done, whilst the secondary data is composed of annual reports, regulations and various other documents.Conclusions: The authors have come to the conclusion that the method of valuation that Statens jÀrnvÀgar choose, depends a lot on the vehicles hypothetical future. It is difficult to say that only one of the methods would be the correct one..

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan fÄ förödande konsekvenser. Det Àr svÄrt att jÀmföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra vÀrldskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde rÀknat i förstörelse, död och lidande. Detta vÀcker frÄgan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmÀnhet, och vid internationella insatser dÀr det militÀra maktmedlet anvÀnds i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervÀrde med en övergripande strategi, en sÄ kallad fullstÀndig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikomrÄden med mÄlsÀttningen att nÄ ett bÀttre samordnat resultat.

Denna C-uppsats inriktar sig pÄ internationella kontakter med fokus pÄ studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte Àr att skapa förstÄelse för betydelsen och vÀrdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade vÀrld. Studiet börjar med en granskning av en Àldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs pÄ med kvalitativa intervjuer och observationer för att poÀngtera de ÄtgÀrder som behöver tas. Det har dÀrmed utförts intervjuer med bÄde studenter och personal vid HH för att fÄ ett helhetsperspektiv pÄ hur man arbetar med frÄgor kring internationella kontakter och pÄ vilka sÀtt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..